Detta lopp som var tänkt som ett test inför Idre Fjällmaraton 45K för att se om jag klarar av distansen överhuvudtaget blev ett prov både fysiskt och psykiskt.

Starten var 7.30 på morgonen så jag fick inte i mig nån frukost alls denna gång utan fick gå på energidryck, vatten & gels, inte så himla bra med facit i hand.

Vädret var runt 15 grader & regn. Första 20-25K gick bra, hade ju aldrig sprungit längre än 28K innan så jag visste inte riktigt hur jag skulle starta men jag hängde på några som det kändes OK tempo. Vid 1a vätskestationen vid 11K så lämnade jag det gänget och fortsatte på egen hand, de som var framför och toppen var borta sen länge, de höll ett tempo som jag fixar milen på så det var ingen ide ens att fundera på det gänget. Men iallafall, för att hålla min plan så var jag tvungen att öka lite för att komma i mål på runt 6 timmar som planen var, jag hade vid det här laget ingen aning om hur skogen såg ut som jag skulle igenom, och igenom skulle det bli. Delar av sträckan ligger i naturreservat så det är inte mycket de kan göra där med att rensa från nedfallna träd och annat bröte, det var över 100a träd som låg efter mellan där korsningen är för vänster 25K / höger 48K och målgången. Det var blött, halkigt, stenigt, rötter och delvis ingen stig alls (inte som jag hittade iallafall).

Vid runt 30-32K så blev jag riktigt hungrig, fötterna värkte och energin började ta slut på riktigt, humöret var inte riktigt på topp. Senare vid 38-42K var det ”ge upp läge”, men det var lika långt att ge upp som att komma i mål så det var bara att fortsätta. Vid ett tillfälle där man kom ut ur skogen så var jag tvungen att rensa skorna från barr, stenar och annat bös som trillat ner i skon. Jag höll inte på att komma upp igen för det blev sendrag hit & dit när jag försökte böja mig ner för att få på skorna igen, så detta tog en god stund. Sista vätskestationen så var det sen 6K kvar till mål ungefär och där fanns godis, energidryck, vatten och det är nog en av de första gången jag verkligen upplever energikicken från energidryck, jag var förmodligen helt tom på energi så när jag fick i mig detta där så kom energi som en flod tillbaka, humöret blev bättre och jag tänkte jag ska bannemej komma i mål på under 7H 30minuter iallafall!

Miljön i Kolmården är fantastiskt fin, kuperad, fin skog, klippor om vartannat men… att springa här är jobbigt, de sista 6K gick sakta, upp, ner, hoppa, klättra, loppet kändes mer som ett OCR lopp än en trailrun. Jag kom i mål till sist och sträckan var 49.5km! skit att jag stängde klockan för fort för det hade varit värt att lubba runt fotbollsplanen för att få 50K! men, en annan dag!

Kommer jag göra detta loppet igen? förmodligen inte, det var det brutalaste jag gjort och de som kom i mål på 4H 30 minuter, vilka fantastiska människor, hur gör dom! Helt otroligt snabba i denna miljön, väldigt imponerad på dom måste jag säga, men jag ser inte mig göra om Kolmårdstrailen 48K i närtid.

När jag skriver detta är det några dagar till Idre fjällmaraton 45K, kroppen är faktiskt inte återhämtad sen detta loppet, det ömmar på en del ställen som är typiskt att man får ont vid utförslöpning, senor/muskler i fötterna ömmar och i lördags genomförde jag Kolmårdsrundan swimrun 11K (9K springa, 1.9K simma) och kroppen är helt färdig. Vi få se om det blir en 45:a eller en 28:a på lördag… det märks på fredag kväll.