Det började i augusti 2017, en utmaning kom upp i ett forum på Facebook, spring varje dag i en månad och 1:a september satte jag igång. Inga problem tänkte jag, det där ska man väl klara?
ICKE! efter 21 dagar orkade jag inte mera och gav upp. Sprang sporadiskt litegrann under oktober men absolut inte varje dag men skulle ge mig på ett nytt försök med 20 minuter varje dag i november. Lite mer ”nedtaggat”, lite lugnare, inte den där hetsen på tempo som det var första försöket.
Denna gången gick det vägen! så när sista november var sprunget tog jag ”ledigt” från springandet och tänkte jag ska hänga på januariutmaningen från Pace on Earth men jag tjuvstartade lite så från den 15:e december 2017 tills idag har jag sprungit varje dag.
Vad har det här gett då? Den mentala hälsan är betydligt bättre, den allmänna hälsan likaså och såklart, kondisen är bättre. Jag har lyssnat på en hel del ljudböcker genom åren, Born to Run är en sån där bok som jag minns väl, rekommenderas varmt men även ”The Psychology of Performance: How to Be Your Best in Life” har gett mycket. Sen har det såklart blivit en hel hög med SciFi böcker! Även om jag ofta springer samma runda blir det en annan värld, det händer att jag förlänger min runda bara för att få lyssna lite till.
Från att ha varit helt färdig efter 3-4km till att ha sprungit som längst 28km trail under Idre Fjällmaraton som tog mig 3h40min så har jag utvecklats en del. Att bara vara ute och springa i nästan 4a timmar är nåt jag inte visste att jag kunde. Cykla länge har jag gjort, några Vätternrundor men det är en helt annan sak än att springa. Hade någon sagt till mig för 8a år sen att jag ska springa 28km på Idre fjäll, då hade jag skrattat och undrat om de inte är riktigt kloka.
Det finns en dag på de här sju åren där jag inte vet riktigt hur man ska tolka in dock, vi gick uppför Etna och sprang nedför i lavagrus, ganska coolt (fast den flygande lavan uppe i grytan var nog het, den hade utbrott 3 veckor efter besöket) och det tog några timmar och förmodligen den tur med absolut mest höjdmeter på en dag 🙂
Har jag varit sjuk på de här 7 åren? mja, kanske? en gång hade jag feber när jag vaknade men den gick över vid sen lunchtid sen ”sprang” jag väldigt lagom takt på kvällen med full koll på pulsen och sen har jag varit matförgiftad över natten en gåqng och var förmodligen ganska urlakad på vätska när jag sprang men kände mig betydligt piggare efter springturen än innan.
Hur går det med vikten då? Inte ett enda kilo lättare idag än för 7 år sen, kroppsformen är lite annorlunda men vågen står kvar där den var för 7 år sen. Jag har provat förändra vad jag äter men det har inte gett nån speciell skillnad egentligen, skippat godis och alkohol i månader men ingen förändring liksom. Sömnen har jag försökt förbättra och kommit en bit på vägen, jag var med i en sovstudie för runt 10 år sen och har hyfsad koll på hur viktig bra sömn är.
Vissa saker jag minns från mina vardagsturer är när man varit utomlands, ”upptäcksspringandet”, springa vilse i städer / platser man besöker och få se saker man förmodligen inte att sett annars. Eller bara ta sig runt för att hitta bättre i området man är i (väldigt uppskattat av familjen!). En del knäppa platser har det blivit av på, en rastplats längs A1 i Tyskland, 20 minuters springande. Upp & nedför Trysilfjället och Åre har det även blivit, inte så många km men höjdmeter!
Sen har det varit fantastiskt kul med loppen, Göteborgsvarvet med all publik, otrolig upplevelse! Idre, ååh så vackert! Kolmården en härlig skogsupplevelse. 2025 är jag anmäld till Göteborgsvarvet och Idre igen så det ska bli jätteskoj!
Varför springer jag varje dag? oj, den var inte lätt men för mig är det enklare att springa varje dag än tre gånger i veckan. Jag är expert på att skjuta fram saker och risken är hög att det blir tre gånger på söndag 🙂
Runstreaken, hur länge ska du hålla på? Så länge kroppen tillåter. De dagar jag ”verkligen inte vill springa” så har tänkt att om jag känner likadant 5 dagar i rad, då är det OK att sluta men det har inte hänt ännu.
Snart 50(!) håller kroppen? man får nog lyssna på vad kroppen orkar med, inte bli stressad om den inte klarar högt tempo idag, återhämtningsjogg/spring är ganska gött, lite extra blodcirkulation i kroppen och få den varm och god är förmodligen inte så dumt alls.
I början la jag ut väldigt mycket bilder på Instagram / Facebook om springandet, nu sker det lite mer sporadiskt, absolut när det varit lopp men jämna 100 och 1000tal är väl mer lagom och som det är idag, 7 år (2558 dagar).
Nu kommer snön igen, det är ganska härligt att springa på vintern, det blir tyst, stegen hörs inte, det blir tystare runtomkring och är det en solig dag är det som grädde på moset!
En liten sån här grej jag tänkt på, när jag började springa kanske jag såg 1-2 personer per vecka ute och springa, rekordet nu på en runda är 6st som är ute och springer, så på de här sju åren har springandet verkligen exploderat. Det är verkligen kul att se fler ta hand om sig.
Slutliga från är bara, när blir det maraton och längre distanser?