För ca 6 (17:e Juni) veckor sen bröt jag nyckelbenet och enligt läkaren på akuten skulle allt gå så himla bra och det ska läka och så vidare.
Nu 6 veckor senare har det inte börjat läka, jag har fått domningar i handen och dålig blodcirkulation det vill säga att högerhanden är kall hela tiden.

Benpiporna sitter ca 2.5 cm ifrån varandra och enligt läkarna och deras tro så kommer det att växa ihop, det kanske det gör, om något år eller så…

Nu börjar de kanske fundera på att det möjligtvis ska opereras istället, men då har det ju gått så lång tid så nu blir det isåfall en ganska avancerad operation med att karva bort den vävnad som bildats först och sen sätta det på sitt rätta ställe.
Det är lite typiskt svensk sjukvård, vi väntar till det är så illa att det inte går att göra nåt vettigt åt det!

En kompis till mig fick uppleva det här på riktigt nära håll, så efter 9 månader när han äntligen fick operation så missade de vävnader som gjorde att det blev tryck på nerverna och han blev lam i armen, några dagar senare efter en 5 timmars operation till så har det blivit bättre men han blir aldrig helt återställd.
Ett enkelt nyckelbensbrott schabblade de bort och gjorde att han inte kan använda högerhanden mera.

Från det att jag var på akuten har jag velat att de ska operera nyckelbenet så det har bästa möjlighet att läka på rätt sätt.

Det verkar vara nån sorts mantra hos läkare att de inte opererar nyckelben och det går inte att ändra på, man kan bara inte rubba sitt troende på nåt sätt innan det är försent för patienten.

Det riktigt roliga från mitt besök igår var att doktorn de bokat in mig till inte höll på med axlar alls utan hans specialitet var höfter 🙂 ben som ben liksom

Nu kan man ju undra hur det går att leka med Victor osv, det går rätt bra eftersom benpiporna sitter så långt ifrån varandra så gör det knappt ont. De åker liksom runt i köttet ”bara” så det känns inte så mycket, det ömmar en del men gör inte skitont.