Nu var det ett tag sen sist vi skrev något här så nu är det dags att uppdatera er.

De senaste två veckorna har varit ganska intensiva. Victor har varit förskyld och det resulterade i att vi hamnade på sjukhus för att inhalera ventolin… Men efter 3 timmar så fick vi åka hem igen.

Håkan vurpade och då pratar vi varken om i trappor eller nått annat utan på motorcykeln. Den här gången fick jag motvilligt stå på första parkett. Under 6 års tid har jag aldrig sett honom köra omkull på motorcykeln, den här gången var det dags för mig. Det KM due to Sviestad och både jag och A (som var och hälsade på oss) tyckte att Håkans körning gick lite sissådär. Det märktes att det varit en dålig dag, motiveringen för tävling var inte alls på topp.

Allt som allt gick det bra med både honom och motorcykeln, det var nog mest stoltheten som fick sig en törn.