Då var den här och över. Julen! Kul att den kom och tråkigt att den är över.
Juldagen innebar dans för mig, K och A, och annandag jul var lung. Det mest energitömmande vi gjort har varit några långpromenader för att skaka ner julmaten och julgodiset ner i varsitt ben. 😀
Den här julen handlade egentligen helt om en sak: att fira jul tillsammans med familjemedlemmar som inte firat jul på länge och de som aldrig firat jul. 😀
Julafton iår var ju nämligen Victors första. Vi hade redan i höstas bestämt oss för att vara hemma i Mantorp över jul. Tyvärr jobbade mamma så hon och Uno kunde inte komma ner och göra oss sällskap. Men Håkans mamma och ena bror gjorde oss sällskap under helgen. Håkans mamma kom den 22:a så hon slapp att åka i den värsta helgtrafiken. Skönt tyckte vi, inte kul att oroa sig för att det ska hända något.
Dagen innan dopparedagen klädde vi två julgranar och fixade julskinkan. Det märktes på Victor att det var något speciellt i görningen. Antagligen så kände han på sig från oss (virrhöns som vi var) när vi sprang runt för att hitta allt.
Julgranarna blev jättefina! En på varje våning. Ja jag vet att det kanske är att ta i men vi älskar att komma upp ur sängen på morgonen och det första man ser är julgranens mysiga sken. Vi skapade även en ny tradition och det är att varje (till en början) i familjen har varsin egen julkula som man hänger upp själv. Victor är lite liten för att hänga upp den själv men han var med när jag satte den på plats.
När julaftons morgonen kom förde vi vidare en tradition som finns i båda våra familjer, och det är att man får en julklapp direkt på morgonen.
Victor var väldigt reserverad när han fick sitt paket. När jag rev upp ett litet hål i papperet för att han lättare skulle få ta på papperet så såg
han jätte ledsen ut och la sin hand över hålet, ungefär som ”mamma mitt paket har gått sönder och jag är jätteledsen för det”. Efter en stunds funderande och vinklande på paketet så kom detta leende.
Men rev upp paketet gjorde han inte ännu. Vi fick hjälpa honom lite 😀
På förmiddagen tog vi sedan en långpromenad. Och vid 11-tiden satte vi oss i bilen (Håkan, jag och Victor) för att åka hem till fam A för att önska God Jul och ge tjejerna lite julklappar.
Efter en timme kom vi hem igen och då började vad vi hoppas på en ny tradition. SVT visade nämligen för första gången på 30 år Trolltyg i tomteskogen. Senare blev det även klassikern Kalle Anka och hans vänner firar jul. Min åsikt är att Arne Weise tillhör julen så de olika julvärdar de har numera får inga plusspoäng från mig, tyvärr ;( När vi satt och kollade på Kalle så dök även Håkans ena bror upp. Trevligt!
Efter Kalle Anka gick Håkan och hans mamma ut på en promenad med Victor. Samtidigt passade jag på att fixa julmaten inför stundande middag.
Det gick ganska snabbt så lagomt tills de kom tillbaka så var det dags att sätta sig tillbords. Och va mätt man blir.
Varje år får man samma resultat. Att man aldrig lär sig 😉 Efter att man ätit äggen, potatisen, korven, köttbullarna, skinkan, sillen, brödet, osten, och framför allt julmusten så är man lika proppmätt som man var vid ungefär samma tid för ett år sen. Att man aldrig lär sig att man alltid blir lite föööööör mätt. 😀
Efter middagen ringde det plötsligt på dörren. 😀 Undrar vem det kan vara… den värmländska tomten kanske… 😉
Jomen visst var det tomten. Victor satt på min höft när vi öppnade dörren och med STORA ögon stirrade Victor på tomten fr första anblick ända tills han gick ut genom dörren igen.
Victor tyckte att det var spännande att tomten kom. Det roliga var att han till och med kände sig så pass bekväm med alltihopa att jag sträckte sig fram emot tomten och ville sitta i hans knä medans tomten delade ut några julklappar.
När tomten gått var det dags att dela ut resten av paketen som låg under granen.
Victor fick en hög kan man väl säga 😀
Nu var det dags att börja öppna. Victor var lika försiktig nu som på morgonen. Men bara efter 2 paket så förstog han att det var ok att riva i papperet. Och vilket monster vi har
skapat. Han tyckte att det lät så roligt när han rev av papperet, så han kramphöll papperet på varje julklapp. Ibland var det vi som snurrade på paketet för att papperet skulle åka av men han släppte inte taget. Och så fort ett paket var öppnat kastade han sig på nästa, leka med leksakerna kunde han göra sen ansåg han 😀
När alla paket var öppnade satt han där med stapelkuber, skallror, LEGO, kläder, glas, ”motorik-hink” (Hink med en massa små
kuber i olika former som passar i ett lock med hål i de olika formerna) och mycket annat.
Det var en liten kille som somnade ovaggad den kvällen och när han dagen efter vaknade var det knappt så han la märke till oss andra. Det var bara leksakerna som gällde 😀