…kan i mångas öron rimma ganska dåligt. Trots att det borde ha gjorde det i mina öron också så vaknade jag igår morse och fick den briljanta idén om att idag ska lite gravida jag klä upp mig lite extra, framför allt skulle jag ha på mig högklackat (har inte haft högklackat på mig på 2 månader). Den lysande idé med högklackat tycktes briljant ända fram tills kvällen började infinna sig och jag skulle ta mig från restaurangen och ner till tågstationen. Jag skyller allt på att min hjärna just nu inte har varken rim eller reson. Inte ens överlevnadsinstinkt verkar det som 😉

Under kvällens gång gjorde min rygg mer och mer sig tillkänna vilket den gör allt kvällar numera. Det gjorde att vid 22:15 så tackade jag för mig på jobbfesten och började bege mig mot tåget. När jag kom ut från restaurangen så upptäckte jag att tåget går om 8 minuter… inte bra… nästa går om 1 timme. Viiiiiiiiill inte vänta 1 timme…

Stressande och småspringandes (i högklackat) begav jag mig mot stationen. Väl framme vid stationen ser jag tåget rullar in på perongen. Som tur var så var det ganska mycket folk som skulle med tåget så det tog lite tid innan alla klivit ombord. Väl ombord på tåget, känner jag mig illamående, ont i ryggen,superont i magen och ont i FÖTTERNA!

När jag sen skulle gå hem från stationen hemma så gick det så sakta att istället för de 15 minuter det brukar ta så tog det 35 minuter att gå hem…  Med facit i hand var jag jäkligt snyggt klädd 😉 men också såååå nära sammandragningar och förlossning har jag hittills inte varit… intressant upplevelse men det var inte värt det kan jag säga. Ja ja, jag blev en erfarenhet rikare sägs det och det sista jag någonsin gör igen höggravid är att stressa till ett tåg. 😀