Igår den 26/3 var min sista arbetsdag på ungefär 1 år framöver. Det var med väldigt blandade känslor och med stor tår i ögat som jag lämnade min arbetsplats och mina underbara kollegor på Ericsson. Ett nytt kapitel börjar i mitt liv och då som mamma men jag kommer inte för det sluta hoppas på att det kommer en möjlighet att få komma tillbaka dit igen. Idag och ända fram tills pyret tänkt komma ut så tänker jag ta det lungt och rå om mig själv. För det är det som jag hittills saknat och det är det som gör att jag både fasat och längtat efter att få jobba denna sista dag. Vad ska jag då göra innan pyret väl bestämmer sig för att komma ut? Jo, jag ska umgås med kompisar, läsa en bok, pyssla, fixa lite hemma (boa om sig, som det så fint heter) tex fixa matlådor som går att frysa in och sen kanske baka lite. Kort och gott, jag kommer att ta det lugnt och göra det som faller mig in för dagen.

I veckan läste jag att anlagen för tidigare födsel än ”do-day” tydligen är nedärvda och förutbestämt. Både jag och Håkan har många tidiga födslar i familjen så vi får se om även denna krabat vill komma ut några dagar innan utsatt tid.
Dags att montera bilbarnstolen kanske 🙂

Vi träffade B & S idag och det visade sig att B monterat bilbarnstolen i deras bil, då fick Håkan fart under vingarna, och plötsligt så var våran monterad också. Två grabbar med vinnarskallar både två, det kan inte bli bättre 😉